Snälla

låt mig bara få luta mig tillbaka och drömma ett tag
Låt mina tankar eka
eka som i det tomma inre jag bär

Låt mina kännslor drunkna
drunka i djupet av min själ
sjunka ner till botten
För det är just där jag är

Låt mig få grepp om dessa hala ord
Som tycks lirka sig ingenom det hårdaste skal
Likt små iglar suger de ur allt blod
Som jag så desperat behöver
I den verklighet jag blir tvingad att leva i

Låt mig få kontroll över mitt fysiksa begär
Tvinga besten att lyda mina så tveksamma ord
Tvinga han att ge upp striden
Snälla mätta törsten efter mer

Snälla
Låt mig
Leva
utan vetskapen
om dig!

(För just nu kan jag inte leva utan dig)