det är aldrig ytan,
inte ens i närheten
inte heller djupet
där avgrunden inte kan sluta stirra

det är inte detaljerna
inte ens helheten,
inte heller strukturen
som kan visa osanningar i sin linda

hur mycket det än döljer sitt rätta ansikte
det förloras bara vid flodens mynning
och brusar i sin ensamhet och sin längtan att få ett allt

bryr mig inte om gränser
och andra mänskliga innovationer

bryr mig bara om stunden allena
och allt som finns i den.