Jag har inte skrivit på ett väldigt bra tag
Har känt mig så liten och alldeles för svag
Rosen inom mig som blommade en gång förut
Har brutits sönder och fått sig sitt slut

Att må som jag gör är inte lätt, må ni tro
Det är som om döden har bannlyst mitt bo
För hur jag än vänder och sliter mig förbi
Är det alltid mörkret som dränker mig i

Brunnen av allt som man inte trodde fanns
För hur jag än vänder, kommer jag ingenstans
Så snart blir väl vägen den enda att gå
Ner mot slutet så jag slipper att stå

Ihågkommen kanske jag blir som en glad liten prick
För hur jag än vänder, säger alla "bara stick."
Att må som jag gör är inte lätt, må ni tro
Så behåll det ni har kärt, behåll ert lilla bo