När känslorna tar över
blickar jag mot marken,
ser sprickorna i asfalten.

Orkar inte njuta av penséerna,
ser dem bara när de vissnat ner.
Låter dem stå kvar i krukan.

Doften av sommar känns tung,
solen allt för varm och bländande.
Jag, en urvriden trasa på tork.