Redan medlem?
Logga in
Dagbok
Dagbok - September 2014
|
Onsdag den 10 September 2014
I gryningmorgnarnas tiddimman var tätt i morse, gatulycktorna var tända, för första gången i denna höstjag tog en parkbänk för en kanin, upptäckte misstaget och korrigerade tankarna nu går solen upp medan jag går till jobbet, det är ännu inte riktigt mörkt när jag går hemifrån men det är soluppgångens tid den har kommit så snabbt och snart är den över och det är mörkt när jag går hemifrån och solen stiger upp först när jag är framme och sedan är det bara mörkt när solen går upp är jag instängd så långt inuti att jag vet inget om det ofta ligger det mycket dimma på marken och jag ser kaniner fem stycken är fortfarande rekord och hjort och rådjur har noterats, samt katter hundar som går med sina människor räknas inte, men det är för det mesta samma hundar på samma platser på samma tider alla två hittills sedda möss var döda och kommer nog förbli sådana och det ligger något gult och brunt på marken lövhalkans första sändebud redan i augusti märkte ja att lindarna längs huvudgatan hade blivit bruna det har hänt så mycket hemskt ett dödsbud och ett till, tragiska olyckor vem är näst i tur och verkligheten, tiden, hinner ikapp barndomen är förlorad och jag ser ålderdomen nalkas när något borde vara oförändrad och ändå, mitt i allt, har livet mystiskt vänt uppåt jag har vaknat glad och känt hur allt rullar på, att från och med nu går det bara bra klart att jag vet, det som alla vet och jag har fallit tillbaka till det som jag tror är normalt, och förbi det, till det andra som jag känner så bra |
2014september (1)juli (1) maj (1) 2005november (1)oktober (1) |