Viola blåser ut vackert
regnbågsklara såpbubblor
och skrattar glatt
med vita tandrader.

Hennes skära armar
kramar den kära
teddynallen. Kaksmulor
på hennes nattlinne.

Hon fanns, också, i en
annan tid... i grottorna.
Det höga berget
var vårt Hem.

Eldens flammor kastade
ett värmande ljussken
omkring sig, på stenväggarna;
Vi åt av hjortköttet.-

Hon växte upp och fick
2 döttrar: Livia och Anisia.
Dessa drog inte jämnt och
fajtades ofta med varandra!

Nu, är Viola en gammal
kvinna. Kanske, bjuder
framtiden henne på liv -
- i en modern, kosmisk stil...-

***