Rullande drama
omkring på Jorden.
Tyglarna strama;
Stora i orden,
hörs mänskor jama!

Lössläppt, lever vi,
tar föga hänsyn!
Gud ser allt, är fri, - -
höjer ögonbryn
i Sitt Skåderi.

Men i dunklet rår
en morbid stämning.
Såväl varg som får
känner en hämning;-
Och allt stilla står!

Allting gränsar mot
en stor Anarki...
Löfte eller hot?
Känner Sympati -
för Frihetens rot!

Den må oss bringa
livgivande sav!
Låt klockor ringa, -
- då vi ger oss av,
på tusen vingar...