Jag sitter här, tänker på veckan som gått
den har varit fylld med både glädje och sorg

Hundar att hjälpa till med, som visar att
dom gillar mig, valpen som i går grät så
hjärtskärande när jag gick

Så finns det sådant som händer, och som
jag undrar, varför ger ni er på mig, inte
direkt, men indirekt

Ord som sägs, som gör så ont i mig, ord
som jag inte vill höra, men jag vet nu, att
det finns en person att ringa och fråga,
var får människor all osanning ifrån, och
det ska jag göra

Jag vill så gärna resa bort, till mina nyfunna
syskon, vill jag resa, vara tillsammans med
dom några dagar, dom vill att jag kommer,
dom har tjatat länge nu

Men det går inte just nu, med flera hundra mindre
i månaden, som regeringen har bestämt, att vi
ska ha det, vi som inte kan ha ett arbete, som är
sjuka, vi ska straffas för det

Jag blir ledsen , när människor tror att allt går
att köpas för pengar, i min värld och som jag
lever och har det, går det inte, inte vill jag det
heller

Veckan som varit, har hundarna varit mitt allt,
dom ger mig kärlek och glädje på sitt vis, jag
återgäldar det på mitt sätt, att vara och ta hand
om dom

Så finns det dom, som just den här veckan, fått
mig att känna, att jag ingenting kan, duger inte
till något, ord inte sagda direkt till mig, men med
antydningar att det gällde mig

Så jag har bestämt mig, från och med nu, kommer
ingen mer att få trampa på mig, säga sådant som
får mig , att undra, vad gör jag här, nej jag har lika
stort värde som alla som vet bäst, kan mest, är så
duktiga så orden inte räcker till

Nu ska jag ta hand om mig, göra det som är bäst
och viktigast i mitt liv, inte lyssna till vad alla andra
vill att jag ska göra

Från och med nu är jag fri, ingen bestämmer längre
över mig, gissa om det är skönt, att äntligen fatta
beslutet, beslutet som för mig känns rätt



anits 23 januari 2010