jag sjunker ned

besegrad framför dig

finns det ingen väg tillbaka?

vissa av oss är funtade så

att vi måste få smaka

jag har sett det där i min son

som måste bränna sina händer

göra sina misstag

och leva en lärdom i sänder

jag läste om en annan son som

vi betraktar som förlorad

han satt bland svinen

svulten, nedsupen, sönderhorad

men han var tvungen att göra den resan

tills han inte hade något kvar

då steg en tanke upp i hans huvud:

"det var bättre hos min far..."

en mor sa en gång om sin son:

"honom kan man inte övertyga"

och visst betraktas såna söner

som ganska dryga

i det här fallet var det jag

som var den besvärlige sonen

att ändra på mig var som att

skicka tintin till månen

och nu sitter jag här, fyrtiosju

jag har låtit mig bli besegrad

och jag vill inte tämja min vildhäst

så stolt, vacker, stegrad

den får spränga fram över fält

som en fackla i regn, rusk och senhöst

jag ska komma till insikt en dag

men det där är en klen tröst...

LARZ GUSTAFSSON  081115