jag vet att jag borde
men gör inte det

går och lägger mig
utan går runt i rummen

ser ut genom altandörren
ser all snö, sparken står där

likaså min cykel, men ingen
kan jag använda ännu

sparkföret är slut, asfalten
har kommit fram, ligger där
mörk och svart

cykeln med lufttomma däck
väntar på att någon ska komma
med en pump

så däcken blir fyllda med luft
och jag kan ta min allra första
cykeltur

men först ska vägen torka upp
jag övat mig på någon bakgård

så ingen ser mina taffliga försök
när jag sätter mig på cykeln

om jag nu kommer upp, kan trampa
runt, känna friheten

när jag sedan susar fram, på
min väg mot tjärnen och den
gamla stugan

som alltid varit mitt hemliga
utflyktsmål, sedan den tiden

jag längtade efter lugn, ro och
stillhet, som jag än idag

längtar efter, när stressen tar
över, och bruset från alltet tar
över mitt liv



anits 31 mars 2010