jag står surrad här vid masten

och stormen piskar mig

det är straffet för mitt lilla myteri

snart är jag ett lik i lasten

som dumpas överbord

och min tid ombord på skutan är förbi

vissa ska stigmatiseras

så lögnen vidmakthålls

så man tillämpar en uråldrig metod

jag sa: "kejsaren är naken!"

då var det nåt som brast

och då var det slut med pöbelns tålamod

så min stofthydda blir hajmat

farväl, du arma jord

kroppen var en boning som var temporär

men min ande överlever

alla slags justitiemord

och den har sin rätta hemvist ovan där

LARZ GUSTAFSSON 090804