en smärtfylld soulsång

svävar ut

en försommarlördag

österut

ingen hör den

bara Gud

inget stör den

inga hårda ljud

du kan aldrig gå

i en ensam mans spår

och du kan aldrig stå

där en ensam man står

ingen mans hjärta slår

som en ensam mans slår

så du kan aldrig gå

i en ensam mans spår

en idyll är

stadsdelen

öppnar sig för

sommaren

folk i husen

vaknar till

sommarljuset

säger: "vill!"

du kan aldrig gå...

en walking blues är

mitt soundtrack nu

genom orden

flammar du

som den eldsjäl

du ju är

klockarkatten

stryker här

du kan aldrig gå...

LARZ GUSTAFSSON   22/5 2010