Efterskog

 

Arkiverat
gräs

i nätet av stekelns
blanka muskler

 

 

I det särade finns ännu
morgonen

gläntan

Ofött vänder sig barnet i
vattnet

 

Och trädets
klocka

skuggan tickar över
bladen

 

 

En visa

 

Ut mot
människan

Fri vers av Ulf Lagerholm
Läst 1028 gånger
Publicerad 2010-07-21 20:28

Skriv ut
Spara som PDF

M.A.J.R denna text är som en ros oemotståndlig att känna dess lukt vad jag menar är att din text är riktigt bra min vän! applåd 2011-09-10

© Birgitta Wäppling Du bygger upp en stämning som klingar så speciellt även efter att dikten lästs. Diktens början (de första 4 raderna) målar en bild, som sedan omgärdar fortsättningen. De mellersta raderna (raderna 5-9) bygger upp stämningen alltmer. Det är de sista raderna som sedan slår an ackorden som fortsätter att genljuda: Och trädets klocka "skuggan tickar över bladen En visa Ut mot människan" Ungefär så. Men det dikten som helhet som skapar det speciella, som ger din dikt läsglädje utöver det vanliga. 2010-12-11

Cadena Riktigt fin den här i sitt oerhörda koncentrat. 2010-08-01

Nina V A Ja du Ulf, standarden höjs galet många knäpp när dina texter landar på löpet och man kan fan få andas en stund, pusta ut och förstå varför man hänger här. Den här är monumental och likt ett solur svepande i sin urkraft, sin motor, sitt språk så rent. Det undanvikta, det lilla blottade, nätet och sträckningen efterskog, gläntan där kraften spräcker hinna, uppd(r)agande uret, gången stekelns muskler över det är stort när du skriver 2010-07-28

Maria Zena Viklund den här är så zen, så djup och vis att man hör klockan ticka långt långt efteråt, tack! 2010-07-28

Melona Kärlek. Efterskog. Din poesi är kronisk. Tack Ulf. 2010-07-26

Lili Samuelsson du är ju alltid så jäkla bästigast, särskilt de inledande 4 raderna, tack 2010-07-26

Sonja Sidorow Lapington Poesi när den är som bäst...den för mig vidare! 2010-07-26

Elaine.S Du får nuet att stanna till en stund, i det som dina ord väcker. Allt är ju egentligen förgängligt, allt har sin tid men ännu en stund finns det sådant som kan berätta om att andra ögonblick funnits. Nya ögonblick ska komma så länge livet finns och din dikt känns som en hyllning till just detta, håller med om det som flera redan påpekat, det finns något påtagligt ödmjukt över det hela. Jag gillar titeln, den får mig att tänka på ett kalhygge som är något av det fulaste jag vet, men efter ett tag växer något nytt fram, det skulle jag vilja kalla efterskog...det finns hopp i det ordet. 2010-07-25

Bodil Sandberg absolut ett riktigt mästerverk som carola säjer stor närvaro så vackert naturnära i andäktig ödmjuk ton - livet ständigt pulserande underbart du har ett fantastiskt språk! 2010-07-25

Carola Zettergren Ett riktigt mästerverk, vad jag upplever som mest betagande med den här dikten är närvaron, en verklig och intensiv närvaro i själva livet... Tack för denna som sparas! 2010-07-25

Rachel Roth den berör, kommer livet nära, det sköra och flyktiga. tycker om 2010-07-24

Nina Nightwish Den här texten ger mig ett slags lugn inombords, mycket fint 2010-07-23

Berit Robin Lagerholm Med en oerhörd ödmjukhet böjer jag mig för denna ödmjukhet som din dikt omsluter tillvaron med. En ödmjukhet och vishet om naturen och livets vackra trädgårdsrum som du låter mig besöka och vistas i och som du förmedlar med vishet och kraft. En förmedlan om att människan och naturen måste samarbeta och inte strida, samt skapa vänskaplig balans. Ett budskap insprängt med toner av vibrerande sinnlighet och vördsam varsamhet, om att något skapas och kommer "efter", en sådan parning. Att vi har något att förvalta och ta ansvar över som inte bara är just nu. Du förmedlar det vackra och betänksamma så vackert Ulf och fyller mig med oerhörd glädje. "I det särade finns ännu morgonen gläntan ofött vänder sig barnet i vattnet" ...men framförallt betackar jag mötet med din ödmjukhet och skriften. 2010-07-22

Gunnar Odhner Oerhört stämningsfullt om dolda och skymtande möjligheter. Orden verkar rinna, smälta fram ur vegetationen. 2010-07-22

wayward - taiga back on track, strax intill undervegetationen. ormbunkarnas trilobitiska kruseduller och så - ut mot människan. tidlöst - trots trädens klockor. frodigt sparmålat! hoppas du hänger omkring här lite nu, för ditt ordvrängeri gör det värt att jönsa omkring på den här sajten :) 2010-07-22

Lavinia Röd Stämningsfullt! 2010-07-22

Sonja Sidorow Lapington stark livsfilosofi! 2010-07-22

Peter Matsa Vacker betraktelse och komposition av ord, som får mig att associera till ett och annat, vilka alla ger en finstämd och somrig eftersmak. 2010-07-21

stenen/ Yv Ericsson en ögonblicksbild av en ljuskägla under träden när solen bryter igenom..och bryts i vattnet en känsla som blir kvar. arkiverat gräs..vart hittar du allt. oerhört vackert som en visa 2010-07-21

Bjarne Nordbö Inget mindre än ett mycket gott hantverk. Tack. 2010-07-21

Lena Krantz Träd är fina saker som kan berätta om både det ena och det andra. Vi skall lyssna på dem! 2010-07-21

Per Teofilusson jag har saknat dig. Godis detta, något slags nogrannt sandpapprade tärningar. 2010-07-21

Caprice! Underbart vacker! Älskar ditt bildspråk - har längtat efter en ny dikt av din penna. Tack! 2010-07-21

ej medlem längre De vackraste orden just nu kom från din "penna". "i det särade finns nästa morgon gläntan ofödd vänder den i vattnet" 2010-07-21

LenaJohansson mycket fin dikt. både innehållsmässigt och hur den framförs.. 2010-07-21