två fyrfota vänner
den ena med svarta prickar
och underbart vackra bruna ögon

så valpen som växt sig stor
med bruna prickar och ljuvliga
blå ögon

två underbara dalmatiner, mina
fina, härliga fyrfota vänner

när jag idag kom gående i det
vackra vädret, gick jag tyst och
försiktigt, dom hörde mig inte

men när jag satte nyckeln i låset
hörde jag deras stampande, och
hur dom gnydde, innan jag öppnade
dörren och gick in

där står dom, viftande med sina
svansar, slåss om vem som ska
hälsa först, gissa om jag känner
mig välkommen?

först vill dom ha en liten hård bröd
bit, sen går vi ut på gården, där det
är varmt och skönt

tänker nu kan vi vara ute en stund
hinner bara tänka tanken, innan
getingarna börjar surra runt mig

då går vi in, hundarna lägger sig
men håller uppsikt över mig, jag
sätter mig och läser

men det står inte på, förrän hundarna
börjar springa fram och tillbaka mellan
mig och där maten finns

jag ser på klockan, ja, det är dags
dom kan få sin mat, jag hämtar den
med hundarna springande både före
och efter mig

dom är duktiga, börjar inte äta förrän
jag säger varsegod, dom äter sin mat
snabbt

sen möts jag av deras blickar, ser på
kylskåpet, ser på mig, sen sätter dom
sig framför kylskåpet, nu vill dom ha
morot

jag tar fram en, den är så stor så jag
tycker dom kan dela på den, jag får
blickar när jag delar moroten och ger
dom varsin del

det känns som om dom tycker att jag
är snål, det går inte lång stund, jag
behöver bara ta fram mitt block och
min penna

så sitter dom bredvid mig, stirrar på
ryggsäcken, är ni inte nöjda än, säger
jag till dom, ni kanske vill att jag ska
ta fram mitt äpple

det är precis som dom förstår vad jag
säger, för genast börjar svansarna vifta
och när sticker ner min hand i ryggsäcken

tar fram påsen med äpplet, sitter dom
och trampar framför mig, jag tar en tugga
ser hur bedjande dom ser ut, dom får var
sin bit, så håller vi på tills äpplet är slut

då är dom nöjda, lägger sig och ser ut
att må riktigt gott, jag gör i ordning kaffe
väntar på att det ska bli färdigt, tar koppen
med mig till bordet

då ser hundarna ännu nöjdare ut, blundar
och från valpen hör jag hur hon börjar
snarka, den stora hunden går ut i hallen
och lägger sig

det är hans plats, där ligger han och
vaktar så inte någon obehörig ska
komma in





anits 23 augusti 2010