när det börjar skymma, det närmar sig kväll
tänder jag gärna ett värmeljus

kryper upp i soffans hörn, med min stickning
en bok eller ett block och en penna

då kommer ofta känslan, jag är inte ensam
jag ser ingen, men känner en närhet

någon finns där vakar över mig, sitter i samma
soffa, jag blir inte rädd längre, som jag blev
första gången det hände

nu vet jag känner tacksamhet över att inte
vara ensam om kvällen






anits 5 september 2010