tänker på dom som inte har någonstans
att ta vägen när kylan slagit till
TANKAR NÄR KYLAN INTE VILL GE SIG
det är kallt
kylan kryper in i mig
när jag bara försöker ta mig till bilen
när termometern visat
mer än tjugo kalla grader i flera dagar
börjar jag känna mig instängd
till bilen och åka dit jag ska
är det enda som jag kan göra dessa kalla dagar
längtar efter en sparktur
nu när det är så bra före så det går
att ta sparken dit jag ska
känner mig som en grinig gammal kärring
när jag inte kan vara ute
gå mina långa promenader
men vädret det kan jag inte rå på
och att jag inte tål kylan
kan jag inte straffa mig själv för
det är bara att vänta och se
det kommer säkert milda dagar
när kylan har bedarrat och jag får min sparktur
glad och tacksam för att jag har
det varmt och skönt tak över huvudet
mat på bordet
det är det inte alla som har
jag tänker mycket på dom som tillbringar
nätterna utomhus i denna kyla
livet är många gånger orättvist
ingen skulle behöva frysa här i landet
någon har kanske valt själv att leva så
men alla som inte passar in som inte själva
valt att leva utan bostad utan säng
visst skulle väl dom kunna få hjälp
en bister vinter som det är nu i hela
vårt avlånga land
anits 2 december 2010