längtar till stillheten i tystnadens hus
STRESS OCH GNÄLL
vart än går vart jag än vänder mig
springer människor fort ska det gå
går det inte nog snabbt för den som
är före i kassan i mataffären
så trampas det så klagas och gnälls det
jag blir så trött behövde jag inte mat
då var jag den förste att stanna hemma
orkar inte med all stress allt gnäll
så gärna skulle jag då stanna hemma
slippa trängas slippa höra att jag packar
mina varor för långsamt
jag känner mig vilse och trött när allt
snurrar på i en hastighet som för mig
går alltför snabbt
barn som skriker för att dom inte får
det dom vill vuxna som grälar
när det blir så vill jag sjunka ner genom
golvet vill inte höra grälet mellan människor
som står i kön i mataffären
om jag kunde skulle jag resa bort dit det
är lugnt och stilla där inget prat är onödigt
prat utan prat där det sägs viktiga saker
jag längtar till lugnet till stillheten och tystnaden
i tystnadens hus där själen kan få ro att få vila
från bruset i vardagen få vara mig själv inte behöva
bevisa något utan bara få vara
anits 8 december 2010