några rader om kritik som sårar, när någon kommenterar
och inte tänker sig för
DYSLEXI - ORDBLIND
när jag växte upp fanns ingen teve
så bullen var det svårt att kunna se
och lära sig något av
datorn var det långt till den skulle
bli mångas egendom så facebook
var inte ens uppfunnen då
jag har ändå lärt mig läsa och skriva
trots dom svårigheter jag hade med
ordblindhet numera säger man dyslexi
på den tiden fanns ingen hjälp att få
man ansågs som dum och fick klara
sig själv
det gjorde jag klarade mig med mycket
envishet och vilja för jag älskade böcker
och försökte läsa så gott jag kunde
jag började så småningom skriva men
berättade aldrig för någon inte ens min
älskade mormor fick veta något
jag var så räd att någon skulle ta det
lilla självförtroende jag fått av att försöka
skriva så det var min hemlighet till för
snart lite mer än tre år sedan
jag tänker på dig som har svårt för min
dagspoesi som du skrev i din kommentar
till min text min julafton
om du inte gillar att läsa den, så varför gör
du det? du vet inte vad det betyder för mig
att försöka skriva och uttrycka mig
du har säkert aldrig haft dom svårigheter
som har växt upp med teve bullen och
facebook
du kanske ska tänka dig för innan du ger
kritik som sårar någon som fått självkänslan
tillbaka genom att kunna skriva ner sina tankar
och funderingar
anits 25 december 2010