Du sitter tillbakalutad i en solstol
slipsen hänger löst knuten
och byxorna är precis så korta som modet föreskrev
Pressveck
svarta låga strumpor
svarta skor
Du är så ung, runt tjugo år
Kisar mot sol
ler nöjd

ser min äldsta sons spegelbild i ditt ansikte

Detta var innan allt blev svart
Innan allt i livet var emot dig
förutom spriten
för den var med dig överallt
Det var innan ilskan rann ut i nävarna dina
och de utspottade orden
skar hål i våra skinn

Att se dig ung gör det lättare att ta farväl
Du var ju mer än en arg man
Mer än en alkoholiserad figur i periferin
Du var en pojke med slips och pressvecksbyxor
Med solsken i blick och en framtid som såg ljus ut
just där och då