jag har
nästan glömt ditt namn
det står inte längre kvar
i min iphone
vi har för länge sedan
släppt varandras händer
de som aldrig
var till för varann
du var vilden
pojken
men pulserande harhjärta
jag var stenen
danken i sitt bröst
skeppet mot botten

jag har
glömt
hur ditt namn smakar
det var inte mitt
att behålla

och jag har inte skrivit på hur länge som helst
jag har tappat orden men
jag vet att jag saknar
vemodet du väckte i mig
det som gjorde ont det vackra
och jag vet
att det är fel
det är en klyscha men
det vackra är det som oftast gör
ont

jag har
glömt ditt namn
men du finns kvar
som ett minne av det mörka
det som gjorde mig
förgjorde mig