I denna skog - syns blommornas lyster och viskningar hörs när vindar susar. I gläntan ligger någon - vänder sig i plågor och tänker sina tankar i fred.

Sitter där bland bråte och sönderslaget glas - jag kryper längre in medan skalet mig sluter med sina taggar ut och in. Ligger still och vet att ensamheten gjort sitt intrång. Gråten skaver i min strupe - hjärtat river i sitt bröst. En ångestfylld kropp täcker sin sorgsna själ.

Blodets ström genom kroppen flyter. En ström av svårmod och längtan.
Min rädsla - en obekväm oas. Medveten om känslor som övervakar - den själ som rymmer sitt hopp. En skuren men brännbar verkighet som leendet skymmer - men ögonen avslöjar.

Minnen från gårdagen möter dagens dimmor - i gryningens ansikte - ett bleknande ljus. En flykting i sitt hemland - därborta är hemma. En historia av år och dagar i släpptåg efter livet. En tiggare med skygglappar - med vinden som ledarhund. Skygglappar som täcker - ett leende som gråter.

Kvällen sänker sitt ansikte i dessa skuggor - natten lägger sin slöja över.
I nattens sovsal jag blundar och drömmer- när gryningen väcker och solen ger sin glans. Men är jag redo att möta denna morgonens dag?