som jag letat men jag fann det, mitt gömsle från förr MINNEN
jag går över ängen där blommorna bor ser mot gläntan som en gång där låg
minns hur vackert det var här i en tid som nu är svunnen jag vill inte blicka tillbaka men gör det ändå
minns ljuset minns all den vackra grönska som fanns här då blommornas alla arter och färger
jag går här nu och minns hur jag fann mitt gömsle mellan skogen och sjön en liten glänta i skogens kant
tänk att jag fann stigen efter alla dessa år ängen är full av sly stigen ner till sjön den är väl använd
när jag står i gläntan spanar om jag kan se sjön men det går inte så jag tar stigen som ser väl använd ut det är längre än jag minns
så står jag där med sjön framför mig jag känner mig lycklig tänk att jag fann det mitt gömsle vid ängen mellan sjön och skogen
anits 30 juli 2011
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 153 gånger och applåderad av 13 personer Publicerad 2011-07-30 22:05
|
Nästa text
Föregående anits |