I förvirring du skriver

letar och trevar

du famlar, snavar

och faller                 

ur vrån

slingrar Gräslök

i krökar

hon gökar

applåderar ditt mörker

förföriskt hon lockar

och leker med orden

från luftens härskara

krafterna ges

i kristallvassa pikar

hon driver sin dikt

förgiftande

in i ditt töcken

en soppa av ord

en häxbrygd

av skitsnack

en stjärnbeströdd

förhud förkalkad

hon kränger

över ditt förstummade hjärta

du kryper i dimman

och greppar i luften

slinter i gyttjan

och faller igen

ur mörkret stiger

en doft av förfäran

en förruttnelsens stank

av vissnande ogräs

ett halmstrå dig erbjuds

när grundvalar rasar

en strimma av hopp kan

räddning dig ge

lägg gräset att brännas

ta tag i Guds hand

låt dig räddas av vishet

och kliv torrskodd iland