Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Snart blommar min kaprifol

 

Ur ödesmättnaden drivs jag

även i min stillsammaste egenhet-

Ibland dör jag tystast där ingen vet

för det att ingen ska -

 

Inte ens jag, men ändå brister det ;

Alla sprickorna ut ur stenen och

in i rotens alltid

 

 


Fri vers av Carola Zettergren
Läst 698 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2012-06-22 16:46



Bookmark and Share

    ej medlem längre
men äntligen någon på "mest bokmärkta" som jag förstår varför
och du förstår varför jag förstår varför

menar: alltihop
och så

fuck carola, jag kan inte skriva längre. det hör inte hemma att skriva här, jag vet. men du vet. ja, du vet
därför förstår du även den här kommentaren

och det gör ont i mina händer
och jag kan inte sova

i varje andetag ligger något ödesmättat för vilken stillhet är inte falsk

och att dö tyst vet jag om
fast jag är dålig på att dö

för jag har inte gjort det slutgiltigt än, uppenbarligen

och fuck. vad bra. du skriver. tack
2012-06-30

  Änglaögon
Väldigt vackert!
2012-06-29

  desert star
mycket fint
2012-06-29

  ULJO
Helt suveränt
2012-06-22

  Eva Langrath VIP
Tycker om dina ord som andas livserfarenhet
2012-06-22

    ej medlem längre
åh åh åh. jag älskar dina ord för de dyker in i mitt innersta och bara förklarar allt. tack Poeten!
2012-06-22
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren