Ni sa att barn inte kan älska, ni sade att det går över
Ni log mot oss när vi lekte de underbara lekarna.
När vi körde blindbock och kurragömma
Jag ville aldrig gömma mig för dig, jag ville visa hela mig
När jag var tvungen att flytta, ville jag det ej.
Jag skulle ju sakna dig och sakna DIG, det gjorde jag
En tid efter att allt hade börjat om, fick jag besked att du var borta.
Jag föll, allt rasa, vad var det de sade nu.
Jag stod nu där vid din kista.
Vi som kunnat skoja och prata om allt, jag fick jag nu inte fram ett ord
Jag tänkte på allt roligt vi gjort, på allt skoj vi haft men nu låg du där helt tom och svart.
Jag kasta min blodröda ros och i o med det flög all min lycka sin kos.
Detta var så längesen, jag har repat mig nu efter många långa tråkiga år.
Jag lever som alla andra, men en sak ska du veta min vän. Ärren finns kvar och jag saknar dig än