Nu, är vi här.
Vi har nått
ända till
Framtidens rand.
Ett omätligt hav
är lämnat bakom.

Jag minns när
vi satt på ett
litet hamncafé.
Du hade lagt
din halmhatt
på bordet.

Folk sprang
ut och in.
Vi var påväg
till evigheten
och hade inte
så bråttom.

Vågen bakom
hade slungat oss
dit med oändlig
kraft och vi
visste att vi ej
kunde vända åter.