Röd tråd   Jag tror att det finns mening med livet, att även motgångarna är ett steg i den eviga trappan upp mot lyckan. När jag ser tillbaka på mitt liv, så kan jag se att alla de erfarenheter, som jag har fått genom motgångar, har visat sig innehålla den största visdomen - vilket jag sedan har vänt till min egen fördel. Visserligen hade jag aldrig velat bli klok på detta sätt, men ibland har livet mystiska vägar, och det är bara att haka på och göra det bästa man kan ut av situationen.                                 För man kan inte ge upp... det går bara inte!     Ska man prata om relationer... tänk på din värsta fiende eller den som retar dig mest i värden - han/hon brukar vara din andliga mästare, kamouflerad i retfull kostym. Det är upp till dig hur du hanterar dina känslor då... Blir du irriterad på människan - se på dig själv och leta efter orsaken till irritation, är din största rädsla kanske att du själv utstrålar liknande beteende?   Blir du vansinnig när du träffar på hjälplösa människor, dom som alltid behöver hjälp med allt och kan ändå aldrig ta emot din hjälp? När du då känner förvirringen så ställ dig en fråga: " vad är det som gör att jag alltid ändå ställer upp för dessa människor som är så otacksamma för min hjälp?"  Du kanske upptäcker att det inte alls handlar om dom - utan dig... är det kanske du som behöver be om hjälp? Sitter du fast i en rävsax, istället av att ta tag i ditt liv, flyr du in i andras problem - för det är lättare ibland att glömma sig själv, när man är upptagen med andras tragedier.    Kärleken då... du kan inte hitta den äkta kärleken utanför dig innan du har fullt kunnat älska och acceptera dig själv.   Kärlek är det vackraste som finns - det finns ingen tvekan när den äkta kärleken dyker fram... all annan typ av kärlek är precis som vi innersta inne vet - prövningar och återigen karmanförbindelser. Även om dessa också är ett uttryck för kärlek, så är det inte den typen av kärlek som vi förväntar oss.   De högsta, vackraste och renaste uttrycken för kärlek är den villkorslösa kärleken. När du äntligen hittar någon som kan ge dig denna kärlek - håll dig fast... för det kanske är bara för en gång i din livstid du får känna det... Människor är tyvärr inte skapta till att känna villkorslös kärlek - även om det är en av målet med livet. Människor är bundna i lågfrekvenser, vilket gör att det är mänskligt att förvänta sig någonting tillbaka när man har gett ut en del av sig själv.   Så vad kan jag säga mera, livet är en skola, skolkar du så måste du gå om och om igen samma lektioner. Examinerar du - så förväntas det nya studier. Men det viktigaste ändå är att njuta av tiden som student, var nyfiken och lyhörd. En dag, när du ser bakåt i dit liv, kan du se den röda tråden - som har följt med dig under resans gång...                                              Du är inte ensam om det!