Herr Tid vänder sig
om, ser sina spår
försvinna bakåt -
bortom kullarna.

Vi upptäcker
att löven gulnat,
darrar för vinden
på glesa kvistar.

Små figurer
kommer från dalen,
likt svartmyror,
målmedvetet.

Jag tänder
en fackla
och svingar den
emot skyn.

Stjärnorna
ger sitt
lågmälda
svar.

De blickar -
som blida
fyrar över
bergets topp.

Jag vill
följa dem,
deras spår
genom natten.