dom såg mig
svart själ
men inte
ett stelt leende över
förtvivlan

dom såg mig
men inte hela bilden
bara ett fragment

och dom gick förbi i korridoren
jag kollar ner i skolgolvet
för dom går rakt igenom mig
ett spöke
svart själ

dom gick förbi
men ingen stannade
för en dyrbar sekund
och kanske
tänkte

"vad händer
i en svart själs huvud?"

så jag spiller ut
dom sista urblekta känslorna
från en svart själ
på det fläckade papperet
och tänker
tyst

"vad tänker dom
om mig
när dom går rakt igenom?"

i hemlighet
hoppas jag att någon ser
ett meddelande
från en svart själ