Löften stiger uppåt i
en genomskinlig rymd.

Sömnens balsam på
mina gröna kattögon.

Jag finns, vet ej om mitt
ego haft någon början.

Morgondagen svävar bak´
hyreshusets tegeltak.

Min robusta lekamen vilar
i nuets mjuka famn.

Min ande avverkar
kroppens tid.-