Från fönstret ser jag hela min stad.
Där går vår brandman och mäklare Blad.
Här brukar jag sitta i alla godan ro,
Men tystnaden tickar taktfast i mitt bo.
Knacka på, knacka på!
Västerlånggatan 7.
Har du ingenting för dig eller fryser på gatan?
Knacka på!
Västerlånggatan 7.

Jag dricker mitt kaffe ur kantstött mugg.
Har oklippta naglar och lång, stripig lugg.
På väggen stirrar tavlorna stumt.
Jag vill kasta ut dem, men det vore väl dumt.
Knacka på, knacka på!
Du kan få dem av mig.
Det är gråtande ungar och abstrakta former.
Knacka på!
Du kan få dem av mig.

Jag borde kanske måla om i mitt kök.
Då blir de nyfikna och jag får besök.
Jag målar och fejar till ljuset blir skumt.
Men utanför dörren är det fortfarande tomt.
Knacka på! Knacka på!
Kan ni ge mig ett råd?
Är färgen för tråkig eller matchar den tavlan?
Knacka på!
Kan ni ge mig ett råd?

Mitt hem har blivit min enda kamrat.
Jag väljer att flytta, bryter upp med en fart.
Ska ordna med visning, bjuda kaffe och te
Och hoppas att någon annonsen ska se.
Knacka på! Knacka på!
Jag kan sänka mitt pris.
Lägenheten är rymlig och läget är toppen.
Knacka på!
Jag kan sänka mitt pris.

Knacka på! Knacka på!

Där ute tindrar stjärnorna matt.
Jag öppnar mitt fönster, det är kyligt i natt.
Jag tänker på allt som jag borde ha gjort.
Nu lämnar jag allt. Flyr – till himmelens port.
Knackar på. Knackar på.
Himmelriket, hos Gud.
Jag kan sjunga i kören bland alla hans änglar.
Knackar på.
Himmelriket, hos Gud.