Det är en blandning av det mesta och jag vet inte om det är sunt
Jag ligger här med tankarna, och det mesta snurrar bara runt
Men jag vet att jag måste ha mer, och det hoppas jag att du också vill
Efter varje möte, efter varje resa delar vi det i längtan efter lite till

Jag är i himlen, jävlas inte med mig är du snäll gud
Jag kastas fram och tillbaka mellan himmel och helvete så många olika bud
Men ändå har jag aldrig varit lyckligare än vad jag är just i denna stund
Jag vilar i det rusiga, ensam i min säng och möter en natt utan att få en blund

Om du frågar mig så handlar det om så mycket mer kärlek är biokemiska lagar
Kanske är det så att detta krävs för att vi ska ta oss igenom alla våra dagar
Ord är bara ord, stela och kliniska men upplevelsen är ett rus
Det är allt från mörkaste mörker till ljusaste ljus

Jag är i himlen, jävlas inte med mig är du snäll gud
Jag har smakat din själ, jag vilar rusigt naken vid din rodnade hud
Vi lever bara en gång, jag vet vad det är, och jag vet vad vi gör
Allt oftare önskar jag att vi ska vara kvar i tidighetens tills den dag då vi dör

Så vi balanserar ständigt på gränsen mellan liv och död
Själen målar hennes nakenhet i nyanser från det vita till blodigt röd
Hon tjänar efter önskemål, efter det som jag sett till att hon blivit lärd
Och just där finns en smärtsam njutning, den stora kärleken i en anna värld


Jag är i himlen, jävlas inte med mig är du snäll gud
Jag vill bara stanna i rusigheten med dig, vila i det utan att säga ett ljud
Jag vet att detta är något nytt, något jag inte vill vara utan
Vi är på ett stormigt hav, jag är kapten och du är skutan

Jag skulle skriva på vilka papper som helst gör att säkra tillgången till ruset
Och jag inser vart jag hamnat, med hennes hjälp har jag tagit mig in i huset
Blöt, frusen och bortom mina sinnens fulla bruk, och med nerbruten kropp
Hon hjälpte mig till huset där jag fick vara död tills jag åter fick mitt hopp