Underliga rum.
Lila skuggor,
små runda elfenbensbord,
äppelskal vid sängfoten och
böcker med skrift som
tusenfotingar och
lingonlöv och med
bilder på änglar
och flygmaskiner.

Den varma brisen
från det öppna
välvda fönstret,
förkunnade att
döden var
ofrånkomlig, oundviklig -
och låg beredd
bakom chiffonjén
och SKULLE slå till!

Endast en lätt rysning
blev reaktionen. Annars:
en rätt stark liknöjdhet.
En orm i budoaren -
men varför gräma sig
över förlorade
dagar; framtiden var
en stjärna och jag är
här, nu, - lever fortfarande....