nu blommar det gult

längs järnvägsspåren

i kväll är jag ensam om det sköna

den tiden är kort

som följer våren

som ger oss sitt guld, det lummigt gröna

nu sveper en sorg

längs junistränder

en hopplöshets suck från dimhöljd dal

här sitter en man

med tomma händer

och oåterkalleliga val

LARZ GUSTAFSSON   10/6 2013