Hösten kommer och ger eld
i träd, buskar, snår.
Det har blivit årets kväll,
medan tiden går.

Några herdar på heden
vallar en skock får.
Det rycker uti leden,
medan tiden går.

Mor knöt sidenrosetter
i mitt barnahår.
Nu, skyls det av sjarletter,
medan tiden går.

Snart väntar jag väl mina
första gråa hår.
Man sprängs väl av en mina,-
medan tiden går!

Om man ej blir en riktigt
gammal senior,
som tar sig fram, försiktigt,
medan tiden går.

Som gräsrötter i grunden
vi längtar efter vår.
Jag lever mest för stunden,-
medan tiden går!