Svarta löv
i drömmens
dunkelljus.

Någon ropar - så
mitt inre universum
hör.

Dagar passerade,
med solvind
i seglen.

Salta tårar har
droppat ner i
kall rännsten.

Man färdas,
far fram, som
i en ström.

Det gråa blir blått,
jorden andas och -
- DU finns!

Livet fascinerar,
är både verklighet
och dröm.