Livet, - en magisk ritual;
bekräftelsepatos i de inre rummen.

Svepningar i det förgångna, i talklukt, -
förpassade själar från sal till kammare.

Det suger i min trut efter finska
gröna marmeladkulor, - vore mums, nu!

På läktarna, tusende kineser som applåderar
de svarta, frustande, ångande hästarna.

Identiteten åker gungbräde med Existensen.
F. ö., är lekparken öde och tom.

Blinkande ljus i ögon, som ser igenom den
ljungande sommarens ofrånkomlighet och hetta.

Det är rötmånad och Prins Någon pussar
barnbarnen i lekar med sardiner och salami.

Mätt, sjunker jag ihop, sedan dagen sagt sitt --
och doktor Död säger åt mig att: -Sov, nu, snart!

Känner det som ett tryckande och jobbigt Krav!