Redan från födelsen är
man tvångsomhändertagen.
Ett gäng vuxna sjukvårdare
kastar sig över en redan då
man håller på å komma ut.

Sen, kläms det och trycks och
petas och sticks, - undra på,
då, att man häver ur sig
sitt Livs första skri! Sen,
sätter Den Stora Valsen igång!

Vilket släp och slit det är att
växa upp i kärnfamiljens
trånga bo! Man får inte
göra vad man vill och måste
följa föräldrarnas lagar & regler!

Det kan skära sig rejält, - så
man flippar ut och skär sig
i bägge handlederna och tar
fönstervägen, för å -kanske-
få kolla in vad döden (inneb-)är...

I bästa fall, blir man räddad -
till ett meningsfullt liv av
Kärleken, - som fanns där,
när man som minst anade det -
- och ledde en förbi Undergången!