Jag lever ett liv
i stor dynamik.
Från sömn till vaka -
och sen tillbaka.

Medvetslösheten
och verkligheten -
är skilda världar,
olika särart.

Jag i gasen var
men, sen, - alltför snart
var jag tvungen å
gå bakom ridå -

- och inse att det
en omöjlighet
var att vaken va´
något mer den da´n.

Drivs av en mani
att vaken förbli
uti evighet;
Jo, tacka för det!

Hatar å sova,
så snälla, lova
att den vanan är
endast temporär.

Att jag slipper ur
sovartvångets bur -
och - för gott- får va´
vaken, - trallala!