Singlar som singlar
igenom landets dimmor-
Somliga vinglar
mellan trädens strimmor.

Man kan studera
gravstenars inskriptioner.
En gammal Era
väckte Revolutioner.

Nils Dacke sporde:
-Ordningen är orättvis!
Så klart man borde
störta den som är föör rik!

Klockan går sakta
i den nordiska natten.
Har svårt att fatta -
vad föranleder skratten?

De känns som knivar,
som sticker kvickt i ryggen!
Han, den där Ivar -
-tror han är värsta guden!

I mörka gångar,
fram lunkar ett sällskap, känt.
Med håv de fångar -
nattfjärilar som Fán sänt.

De beter sig skumt -
och river sönder slängar.
DET är välan dumt?!
Man ska VÄRDERA pengar!

Själv, sitter jag, här,
utan döde Älsklingen.
Ikväll, sa jag -Nä!,
till Hyresgästföreningen!

-För vilken gång i ordningen?!?