Fått fisk till kroppen,
sås och potatis.
Mår, rättså, toppen!
Livet är - gratis!

Döden, däremot,-
kostar en massa,-
ett lurande hot
mot envars kassa!

Jag tar ett stort Språng,
glad att få leva -
Framtiden är lång.
Fortsätt å sträva!

Vi vet inte när -
vi kommer å falla.
Man vill vara här,-
- kanske ej alla...

Men för att funka,
man må äta mat!
Och, drycker klunka,
gott, i sig ur glas.

En vittring mig når -
av tvättäkta man!
Jag önska väl får
att det är just han!

En dagbok jag just
haver skrivit slut.
Mot den nästas kust
jag ska lägga ut.

Att dagbok skriva
är som på ett hav,
där man kan driva
fram på kosmiskt nav.

Där kommer på pränt
precis vad man vill
om det som har hänt
och så lite till.

Om min verklighet-
och en nypa dikt.
Kanske ej diskret,
men ett upplägg, rikt.

Skall, nu, börja på
bok nr. 377,-
- sedan Nådens År
-78;- Jag går ut -

- nu, i den sköna
septemberdagen,-
med träd, än, gröna,-
och fisk i magen.