Hade jag rymt ifrån
Civilisationen?
Var Livet, blott, ett lån
till oss,- de grå hjonen?

Man skulle prompt tjäna
åt Kung och Fosterland.
Minsann, fick man känna
Arbetets hårda hand!

Var det så att man då
konverterade till
liv i Vildmarken, så
allt blev som man vill? !

Hellre än å slava
i Samhället, - en kost
på harpalt och lava,
man fick, som smaka - rost!

Var jag på färd bort från
all skev förljugenhet, -
mot andra sidan ån, -
- en bättre verklighet...?

Jag, som en eremit, -
mitt upp i Alltihop -
istället tvår min skit -
och hör mitt hjärtas rop:-

-Jag hör, ju, ändå, hit!