något senare

i en annan tid
hon sakta
kravlade sig ur
mardrömmen

hon befann sig i


flytt fåglarna
återvände
väckte henne
med liv

solens strålar
tinade upp
hennes själ

likt knoppar
som spricker
upp i värmen

videung så len
smeker hennes
kind

Nikita
hennes finaste
visar vägen
till fullkomlighet
när hon vackert
i grönskan spatserar
likt ett vackert
sto i manegen
med nosen
så högt i vädret

för att visa
just henne

nu välkomnar
vi våren

nu glömmer
vi sorg och tårar

~ netis ~