Döden ler åt mig , hon har gjort det under många år,
hon har sin hand på min axel

jag känner hur hon drar mig sakta mot sig
vänder mig om och ser på henne
svarta och livlösa ögon stirrar tillbaka

jag kysser henne sakta , och känner smärtan
strömma igenom mig när mina läppar möter hennes

hon ser på mig med sina livlösa ögon
en tår rullar sakta ner för hennes kind

för en kort sekund så ler hon åt mig
jag blundar för att omfamna döden

men hon försvann och jag känner
inte hennes kalla hand på min axel längre,,