Till min sorg brukar jag numera
allt mera sällan titta in i skogen jämfört med
förgångna år då jag strövade i skogens dunkel
så gott som dagligen, det tar redan på krafterna!

Skogen är mig ett knark som gåtfull nattviol,
denna orkidé blommande i grandungens dunkel.
Skogen är min själs perspektiv utöver havet,
mina sinnen, öga, öron, mun, näsa väckes till liv ……..

I skogen ger jag mig tillstånd att vara alldeles tyst
eller hoa som en uggla, gråta, le, fröjdas eller
bara sitta på spetsen av en stubbe eller en sten,
lyssna hur skogen svarar på mitt lockrop!

Min skog omfattar dofter, milda och starka,
stillhet även så tyst att jag kan höra
en daggdroppe falla i mossa, aspblad susa,
jag hör, skogens träd konverserar med varandra!

Jag återvänder till skogen då jag är glad,
skogen glädjer sig med mig, visar sina bästa sidor,
jag vistas i skogen även i mina sorger,
skogen tröstar mig, jag blir återställd!

Min skog lever livligt, läten, fåglars ljud, sång,
träd tallar, granar, lövträd diskuterar,
min skogsorkerter musicerar, sina instrument
träd, vind, regn även moln och sol!

I min skog doftar allt som växer,
mossa, svampar, skogblommor, träd.
I min hunger smakar blåa, röda bär
min törst släckes, jag får nya krafter av källvatten!

Alla mina sinnen givna mig av skaparen är i bruk.
Jag undrar på våren sippornas överflöd,
på sommaren linneornas långa köer,
leende mossa, lavar och ris!

Jag vet att jag inte är ensam i skogen!
Oräkneliga djurs ögonpar följer mitt varje steg,
skogens djur håller sig gärna gömda,
jag är främmande, skogsbor vill ha lite avstånd!

Skogen är medgörlig i årstiders omväxling
vinterns vita snöskog i mjuka drag blir
på våren vekt grön, sommarns yvighet
är över i höstblads färgrika glödande lek, i lövfall.

Skogen är en del av min natur, där föds
mitt livs förebilder, jag får svar på mina frågor,
skogen inspirerar mig, ger mig idéer.
Skogen är trygg, styrkans källa!

Hoppas att jag aldrig blir främmande
för skogen, ej heller vid min livs kvällsstunder.
Mitt förhållande till skogen är lika
väsentligt som mitt förhållande till havet!

© Heikki Hellman 2014-09-29