Det första som slår mig är kärleken

när jag möter dig 

Obarmhärtigt pressar den sig mot mig 

Jag försöker förgäves komma loss

Jag river mig på mina känslor

och blöder ymnigt av längtan när du åker

Med tårarna rinnande ser jag 

att frågorna har stigit till brösthöjd 

älskar du mig?

De håller på att kväva mig

Jag håller andan för att undvika smärtan 

av att andas utan dig 

Det sista jag ser är bilden jag radderar av dig

Ensam fråga söker

Jag vaknar när du ger mig flikar av sanningen