Tänker på den gångna Dagen,
som till mig Möda beredde.
Ville inte bli bedragen, -
- men det var just vad som skedde!

Kanske, var det mitt eget fel --
och, det på mig själv berodde?
Upptäckte, jag inte var hel -
å allt var ej som jag trodde.

Facit på hand, det har jag, nu.
Enkelt, - till Syvende och Sist!
Det frestar på va´ en mans fru...
Månget kvinns så sin Kärlek mist!

I Nöd & Lust, hon lovad var
å älskad bli, - hela Livet!
Men, strax, var där inget alls, kvar,
av allt hon tagit för Givet!

Utan, Familjelyckan svann --
nånn annanstans, än väntat var!
Nånn annan fick honom som man, -
- en sanning mindre underbar!

Dagen som kommer vill jag få -
en fullt lycklig Kärleksaffär.
Till skillnad från hur allt var, då.
Kanske, nått av Livet man lär!