i dag gick jag upp extra tidigt

för att ringa till vårdcentralen

behövde prata med någon

om mina onda ben och fötter

jag ringde

fick en tid när dom skulle ringa tillbaka

nästan på minuten kom samtalet

jag blev så glad när det var en trevlig person

som ringde upp presenterade sig med namn

det är inte alltid det görs

jag berättade om mina värkande ben

mina fötter som jag inte har någon känsel i

utom dom gånger mina stortår sväller

och blir nästan dubbelt så stora

som dom vanligtvis brukar vara

hon läste i min journal

kom fram till att det är min diabetes

som orsakar mig allt obehag

det har jag nästan haft på känn

jag undrade om det inte kunde vara min reumatism

som ställde till allt obehag

visst kan det vara så

det är inte lätt att vara människa ibland

jag har sockerfötter som min läkare kallar

mina fötter

det gäller att tänka positivt

och kämpa vidare

det är inte alltid så lätt

men det går

om jag hittar på saker att göra

inte sitta hemma och tycka synd om mig själv

tycker själv jag är bra på att ta mig ut

göra saker som lättar upp

på eftermiddagen ska jag gå till frissan

hoppas bli klippt

det är länge sedan jag var dit

jag kommer säkert att känna mig

både piggare och gladare efter det

anits 18 februari 2015