Långsamma timmar, slingrande stigar --
som själen går på i Minnet, leder till en mo.

Vänner, man har förlorat, går omkring, där;
Vaggande gestalter i en grå Skymning.
Ser mig i spegeln, försöker se ärlig ut, men
den stickiga blicken flyr undan, -- inåt.

Blundar och sjunker ihop, hör ljuden från
radion och teven, - bryr mig ej vad som händer.

Öppnar ett fönster och får andas skön marsluft.
Återgår till soffan och den pågående dikten.

Befinner mig - i all tid - i det Inre Rummet, --
-- levande eller död -- där min Ande är, f.t. -

Det omger mig och finns i mig, som - - -
snäckskalet för snigeln. Ett hus där jag är.

Harklar lite tjärslem i lungorna. Har
rökt miljontals sköna cigaretter i mitt Liv!

Vi växer upp ur det Förflutnas bördiga Jord,
likt plantor i Livet, hänryckta liljor... ~~~~~

Sanningar om oss, iakttar oss från skuggan,
där vi ligger, sitter, står -- eller går.

Dagen knytes ihop och faller, tyst, igenom
Tidens enorma nålsöga --- mot Noll.