Du vet allting, har aldrig fel
kan konsten att korrigera
ta dig ur frågan felfri och hel

ett uppblåst universalgeni
framstår så förkrympt
blir för mig en kvävande kemi

imponerar säkert på en del
svänga sig mellan högt o lågt
svårt att läsa ut ett inläst spel

mest bara tomgångstankar
som kassettband på rewind
kör på autopilot och plankar

undrar över din självbild
så omild när du på andra klankar
våra världar, så väsensskild

hela min skapelse skyggar instinktivt
inför denna märkliga motpol
till negation och slår ifrån repulsivt